Trött och pinsam

Känner mig alldeles slut i kroppen, säkert bara för att jag avbokat alla träningspass de senaste veckorna. Jag kommer inte iväg. Hur ska jag få igång träningsandan igen?

Har de senaste dagarna känt det som att jag gör bort mig hela tiden... Tror min kollega är galet trött på mig....Alternativt är det jag som är trött, grinig och paranoid.

Mycket gnäll var det här, egentligen är jag ganska glad tror jag. Idag kunde jag smita tidigare från arbetet pga av ett möte. Det var skönt. Passade på att leka lite med Lilleman utomhus. Han älskar att springa runt i sina skor.

Jag har idag stolpat runt i högklackat, folk vänder sig om... Inte på grund av att jag är så himlastormande vacker utan för att jag bestämt klampar runt med hälarna.

Puppan är på fotboll, jag tänkte se Vem vet mest, men missade det visst, får kolla på andra program istället, om mitt onda huvud tillåter. Lilleman sover sött, kanske vore något för mig också?

Ny frisyr

Inte var det gratis inte.... Kostade 1600kr och inte är det så värst stor skillnad. Fick skäll av frisören, välförtjänt förvisso... Har slingor i tre färger och klippt det lite kortare. Längtar för att fixa imorgon själv för nu tycker jag att det är lite 90-tal. Han frågade vad jag jobbade med, jag hade inte vett att ljuga. Borde kanske gjort det, för vem vet, det kan ju ha en negativ inverkan. Han var väldigt charmig, frisören, på sitt sätt. Kan nog trots allt tänka mig gå dit igen. Dessutom var det massage i stolen när håret tvättades.

Är trött som få. Kan bero på att jag fick punktering.... Puppan med god vän fick rycka in. Undrar hur långt jag kört med punka. Ooooops..... Imorgon blir det till att åka kollektivt, lite jobbigt. Har aldrig haft punka förut. Dessutom nya däck, illa. Jag vet inte hur man byter, oroväckande då jag kör varje dag.

Morgonen var lite spännande eller kanske otäck, svårt att veta hur formulera sig kring sådana saker. En polisbil svängde in framför näsan på mig när jag var på väg ut på motorvägen. Oh my god! Tänkte jag... Vad har jag gjort? Det visade sig att jag inte begått något brott, de skulle skjuta ett skadat rådjur. Lät ungefär som smällare. Jag trodde att det hela skulle vara mer dramatiskt. Men givetvist så var det ju på tok för dramatiskt för rådjuret och påköraren. Körde sedan alldeles allena på motorvägen, ganska märklig känsla, lite som i en skräckfilm.

Har fruktansvärt ont i ryggen, hoppas det inte är svininfluensan. Orkar inte med något sådant.

God natt!

Sol, söndag, trötthet

Spännande eller hur? Tröttheten är överhängande, alltid lite trött. Det är väl så det ska vara när man är en sk småbarnsförälder? Puppan är emellertid lite extra trött, för han är bakfull. Känns skönt för mig att jag minsann satt hemma och åt chips och godis. Robinson blev det, sådär skoj kanske, men ganska underhållande. Lite jobbigt när man äter godis bara, upplevelsen blir förstörd då jag ser alla äckliga insektsbett de har på kroppen. Har inte hittat någon favorit att heja på, minns inte ens vad många av dem heter....

Stadsvandringen blev inte alls som jag ville... Gick runt på söder, lilleman fick mat, sedan blev han sur och skrek för full hals. Puppan ville bara hem och hade inget tålamod, blev hemgång. Hann inte med något alls mer än att gnabbas. Illa.... Kallt var det dessutom, vi fick inte ens i oss en kopp kaffe, får se om vi kommer iväg någon mer gång någonsin. Pulvret har ju faktiskt ett humör. Idag när han var ute var han desto gladare. Upp och ner för trapporna skulle han.

Strax är det dags att gå på husvisning, mest bara för att det är kul. Dessvärre är det lite svalt även idag, det blåser hejdlöst, men det är bara att bita ihop.

Hör och häpna.....

imorgon ska vi åka in till stora staden....är det tänkt. Händer i princip aldrig. Det är ju så jobbigt att åka tåg med barnvagn, det är ju så jobbigt att gå runt i stan med barn... Så brukar det minsann låta här hemma. Inte bara från Puppan, men även i mitt lilla huvud. Visst är det lite kruxigt och trångt i stan, men ligger den så nära så borde man väl ta sig en tur dit, eller hur? Jag hoppas vi kommer iväg, men jag tror att det kanske inte blir så....

Underbart med påskledigheten var det. Tid tillsammans med Pulvret och Puppan. Längtar tillbaka till friheten. Kände att jag åter fick närheten till Pulvret som blivit så pappig. Ja, jag vet, det är sjukt att bli svartsjuk, men jag är inte den enda mamman, jag vet minst två till. Pulvret är pigg, rolig, glad, mysig och fantastiskt kramgo. Lite svår att få att sova dock.........

Senaste veckorna har varit lite dimmiga, jobbet är lite rörigt tycker jag allt. Flackar runt i bil, alla är besvikna på mig ständigt och jämt och visst minsann, jag är ju hopplös. En kollega funderade under lunchen om det kanske inte är så att vi är självplågare hela bunten, att välja ett jobb där alla bara är missnöjda och skäller oavsett vad man gör. Jag skulle kunna arbeta dag och natt utan att räcka till. Men, jobbet är ganska roligt egentligen. Har dessutom härliga kollegor och får ha kontakt med fina personer varje dag. Nu har jag arbetat på arbetsplatsen i fem månader = erfaren, en av de gamla i gänget, får frågor från nyanställda. Det går fort på min arbetsplats. Snart är jag chef.

Angående träning så har det gått sisådär, under påsken åt jag dessutom för mycket. Inte så mycket godis, påskharen hade gömt ett ägg med äckligt godis. Det ligger just nu i skåpet och möglar. Min mage putar och jag får mystiska blickar från olika håll. Jag misstänker att de tror att jag är gravid, så är INTE fallet. Jag har bara ätit för mycket och druckit för mycket kaffe, då sväller magen. Det sägs att man inte kan punktförbränna, men hur ska jag göra? Magen är i vägen när jag sitter. Jag satsar hursomhelst på beach 2010.

Nu är det dags att krypa i säng. Korsorden saknar mig. Puppan diskar, kommer nog att så göra i två timmar till... Diskmaskin, jaså inte nej, varsågod diska, hej då filmtittande och att umgås.