Tänker för mycket...

Usch, har kommit in i en dålig period. Undrar om det är en 30-årskris? Eller kanske försenad babyblues-light? Minns att det var så under en period efter att Pulvret föddes -08, så det går nog över. Ska försöka använda hjärnan lite mindre bara.

Fyllde alltså 30år igår. Inte illa. När man är 30 år måste man ju onekligen räknas som vuxen? Hörde dock en gång i tiden att man utifrån vissa tankar i Kina är ungdom fram till 50 år. Det låter ju bra, eller hur? Det som skrämmer mig med att vara 30 år är att jag kanske ser en yngre person i spegeln än hur jag ser ut i verkligheten. Tänk om jag går runt och tror att jag ser hyfsat ung ut, men egentligen ser lastgammal ut? Vi ser ju alla olika. Jag får väl trösta mig med att jag för 1.5 år sedan fick visa leg för att komma in på en pizzeria med karaoke. Fast det var på gränsen till pinsamt.

Fick en väldigt fin mobiltelefon av min älskling igår. Men jag kände att den kanske var för fin så jag har inte vågat leka med den. Har ju precis köpt dator.... Puppan tycker dock tydligen att jag var värd den. Han är gullig och omtänksam. Det som jag funderar över är att han ju verkligen behöver en telefon och han är värd en fin. Hursom vågar jag inte öppna telefonen för att ta ut batteriet så jag får traska tillbaka till affären och be dem hjälpa mig. Vill inte göra sönder något så exklusivt.

Hade en fin födelsedag, med trevligt sällskap. En besökare hade en mycket fin bebismage och bjöd på gott sällskap och mannen hennes hade ett gott tålamod och gav Pulvret en riktigt trevlig kväll genom att visa fina djurbilder. Guld värt! Ni förgyllde min dag, bara så ni vet!

Ska nu gå till affären och be dem hjälpa med telefonen. Sedan ska den väl laddas, men sedan kan jag leka!